Strive to be happy.

Så har jag skapat ännu en.
Det finns redan bloggar i överflöd, varav jag har bidragit med minst ett dussintal (om jag räknar på måfå). I mina äldre bloggar har jag antingen klarlagt att jag är närmast självmordsbenägen, eller så har jag lyckats klämma in ett eller två inlägg (på sin spets), innan jag har tröttnat.

Varför ska då denna göra någon skillnad ?
När man är i ett nytt skede i livet, och ställs inför allt för många, och allt för svåra val, så känner man ibland att man behöver få ur sig kaoset som skapats inuti.
Egentligen så är man nog mest rädd för att analysera vem man är, och varför man utför vissa handlingar på ett visst sätt. I alla fall tror jag att det är så i mitt fall. Som att öppna julklappen från kusinen. Det inuti är varken genomtänkt eller vackert, bara överflödigt.
Tänk om man var det. Överflödig. Jobbigt värre.

Haha.
Det är bara början, och detta börjar redan påminna mig om min första blogg.
Allt för mycket om sådant som ingen egentligen kanske inte bryr sig om.


Men denna gång ska jag försöka lite extra. Inte avsluta bloggen, innan jag ens har börjat.

Håll tummarna, så gör jag det också.


xXx M